Av Odd S. Beverfjord.
Det er vel snart en gammel nyhet at Gud Fader nå er blitt «hen» i Svenska Kyrkan. De har strøket ut budet som sier, «Du skal ikke ha andre guder foruten meg» (2Mos 20:3) og har designet sin egen gud. Svenska kyrkan vil ha en annen gud.
Hans Rustad på Document skriver at valget til kirkemøtet er politisk. «Det ble mobilisert for at SD ikke skulle få innflytelse. Prester rykket ut og sa at SD ønsket å politisere kirken. Her var ufrivillig humor. Den svenske kirken er så politisert at man knapt får puste.»
At de religiøse lederne i den svenske statskirken (Svenska kyrkan er fortsatt politisk statskirke, ref) og de islamofile multikulturistene hater Sverigedemokraterna (SD) er ikke noe de ønsker å holde skjult. Men hva er årsaken til dette hatet? Har det noe med SDs kirkepolitikk å gjøre? I så fall, hva er galt med SDs kirkepolitikk? Les SDs kirkepolitiske manifest og forsøk å forstå hva som gir de svenske biskopene grunn til å hate SD så mye at de vil avsette Gud og skape sin egen, politisk korrekte gud. Her er manifestet:
SVERIGEDEMOKRATERNAS KYRKOPOLITISKA MANIFEST
Vi ser det som vår uppgift att slå vakt om den svenska kyrkan, dess traditioner och lära.
I århundraden har kyrkan i såväl glädje som sorg varit en omistlig del av det svenska folkets liv. Svenska kyrkan och kristendomen är oupplösligt sammanflätade med vårt lands kultur och historia. Genom den betydelse som svenska kyrkan har haft i skapandet av vår svenska identitet, kan denna aldrig jämställas med något annat religiöst samfund och dess öde är en angelägenhet för alla svenskar, troende såväl som icke troende.
Kyrkan skall kunna förstärka sin roll som en positiv kraft i samhället och utgöra en fast punkt genom att betona värden som trygghet och kontinuitet i en alltmer ytlig och osäker värld.
Kyrkan och kulturarvet
Kyrkan bör bejaka sin roll som kulturbärare och kulturvårdare. Kyrkans kulturskatter i form av konstföremål och historiska artefakter skall i största möjliga utsträckning vårdas och göras tillgängliga för folket.
Kyrkan bör spela en aktiv roll i firandet och upprätthållandet av nationella högtider med kristen anknytning. Exempelvis bör kyrkan verka för att den flerhundraåriga traditionen med kyrkliga skolavslutningar bibehålls. I de fall detta inte är möjligt bör kyrkan underlätta för föräldraburna kyrkliga skolavslutningar som ett komplement till de sekulära avslutningarna.
Kyrkans roll som kulturvårdare kräver att så många gamla bygdekyrkor som möjligt kan bevaras som kyrkor.
Kyrkan och familjen
Svenska kyrkan bör på ett tydligare sätt arbeta för att försvara och stärka moralens, äktenskapets och den traditionella kärnfamiljens ställning i vårt samhälle. Äktenskapsrådgivning och familjevänliga aktiviteter bör ges hög prioritet. Betydelsen av trohet och ansvarsfulla relationer bör betonas. Kyrkan bör motsätta sig förändringen av äktenskapsbalken, månggifte, den utvidgade adoptionsrätten och andra försök att underminera familjebegreppet.
Kyrkan bör i alla sammanhang framhäva familjelivets positiva värden och stå som en garant för en levande samhällsdebatt kring de etiska aspekterna kring abortfrågan.
Många människor, speciellt äldre, lider svårt av ensamhet och social isolering i vårt moderna samhälle. Kyrkan bör genom sin diakoni prioritera att ge dessa människor trygghet och mänsklig gemenskap.
Kyrkan och mångkulturalismen
Det mångkulturalistiska samhällssystemet har medfört stort lidande och oro för många människor och är på sikt ett hot mot både kristendomens ställning och den samhälleliga gemenskapen. De anställda inom kyrkan bör därför under arbetstid avhålla sig från att arbeta för detta.
Kyrkan och dess anställda bör vara ett föredöme och visa respekt för demokratiskt fattade beslut och samhällets lagar och regler. Ett exempel där det ovanstående inte efterlevs är de fall där kyrkans anställda upplåter kyrkorum åt personer som uppehåller sig illegalt i Sverige. Detta är inte acceptabelt. Missnöje med politiska beslut får i ett demokratiskt samhälle aldrig leda till att man tar lagen i egna händer.
I sin strävan efter att förbättra människors levnadsvillkor bör kyrkan beakta var dess insatser gör störst nytta. Istället för att uppmuntra till en fortsatt massinvandring av ekonomiska migranter till Sverige, genom att till exempel framföra krav på så kallade amnestier till icke skyddsbehövande utlänningar, bör man inrikta sig på att hjälpa de verkligt nödlidande på plats i deras respektive närområden och på så sätt hjälpa fler och mer behövande människor.
Det er vel snart en gammel nyhet at Gud Fader nå er blitt «hen» i Svenska Kyrkan. De har strøket ut budet som sier, «Du skal ikke ha andre guder foruten meg» (2Mos 20:3) og har designet sin egen gud. Svenska kyrkan vil ha en annen gud.
Hans Rustad på Document skriver at valget til kirkemøtet er politisk. «Det ble mobilisert for at SD ikke skulle få innflytelse. Prester rykket ut og sa at SD ønsket å politisere kirken. Her var ufrivillig humor. Den svenske kirken er så politisert at man knapt får puste.»
At de religiøse lederne i den svenske statskirken (Svenska kyrkan er fortsatt politisk statskirke, ref) og de islamofile multikulturistene hater Sverigedemokraterna (SD) er ikke noe de ønsker å holde skjult. Men hva er årsaken til dette hatet? Har det noe med SDs kirkepolitikk å gjøre? I så fall, hva er galt med SDs kirkepolitikk? Les SDs kirkepolitiske manifest og forsøk å forstå hva som gir de svenske biskopene grunn til å hate SD så mye at de vil avsette Gud og skape sin egen, politisk korrekte gud. Her er manifestet:
SVERIGEDEMOKRATERNAS KYRKOPOLITISKA MANIFEST
Vi ser det som vår uppgift att slå vakt om den svenska kyrkan, dess traditioner och lära.
I århundraden har kyrkan i såväl glädje som sorg varit en omistlig del av det svenska folkets liv. Svenska kyrkan och kristendomen är oupplösligt sammanflätade med vårt lands kultur och historia. Genom den betydelse som svenska kyrkan har haft i skapandet av vår svenska identitet, kan denna aldrig jämställas med något annat religiöst samfund och dess öde är en angelägenhet för alla svenskar, troende såväl som icke troende.
Kyrkan skall kunna förstärka sin roll som en positiv kraft i samhället och utgöra en fast punkt genom att betona värden som trygghet och kontinuitet i en alltmer ytlig och osäker värld.
Kyrkan och kulturarvet
Kyrkan bör bejaka sin roll som kulturbärare och kulturvårdare. Kyrkans kulturskatter i form av konstföremål och historiska artefakter skall i största möjliga utsträckning vårdas och göras tillgängliga för folket.
Kyrkan bör spela en aktiv roll i firandet och upprätthållandet av nationella högtider med kristen anknytning. Exempelvis bör kyrkan verka för att den flerhundraåriga traditionen med kyrkliga skolavslutningar bibehålls. I de fall detta inte är möjligt bör kyrkan underlätta för föräldraburna kyrkliga skolavslutningar som ett komplement till de sekulära avslutningarna.
Kyrkans roll som kulturvårdare kräver att så många gamla bygdekyrkor som möjligt kan bevaras som kyrkor.
Kyrkan och familjen
Svenska kyrkan bör på ett tydligare sätt arbeta för att försvara och stärka moralens, äktenskapets och den traditionella kärnfamiljens ställning i vårt samhälle. Äktenskapsrådgivning och familjevänliga aktiviteter bör ges hög prioritet. Betydelsen av trohet och ansvarsfulla relationer bör betonas. Kyrkan bör motsätta sig förändringen av äktenskapsbalken, månggifte, den utvidgade adoptionsrätten och andra försök att underminera familjebegreppet.
Kyrkan bör i alla sammanhang framhäva familjelivets positiva värden och stå som en garant för en levande samhällsdebatt kring de etiska aspekterna kring abortfrågan.
Många människor, speciellt äldre, lider svårt av ensamhet och social isolering i vårt moderna samhälle. Kyrkan bör genom sin diakoni prioritera att ge dessa människor trygghet och mänsklig gemenskap.
Kyrkan och mångkulturalismen
Det mångkulturalistiska samhällssystemet har medfört stort lidande och oro för många människor och är på sikt ett hot mot både kristendomens ställning och den samhälleliga gemenskapen. De anställda inom kyrkan bör därför under arbetstid avhålla sig från att arbeta för detta.
Kyrkan och dess anställda bör vara ett föredöme och visa respekt för demokratiskt fattade beslut och samhällets lagar och regler. Ett exempel där det ovanstående inte efterlevs är de fall där kyrkans anställda upplåter kyrkorum åt personer som uppehåller sig illegalt i Sverige. Detta är inte acceptabelt. Missnöje med politiska beslut får i ett demokratiskt samhälle aldrig leda till att man tar lagen i egna händer.
I sin strävan efter att förbättra människors levnadsvillkor bör kyrkan beakta var dess insatser gör störst nytta. Istället för att uppmuntra till en fortsatt massinvandring av ekonomiska migranter till Sverige, genom att till exempel framföra krav på så kallade amnestier till icke skyddsbehövande utlänningar, bör man inrikta sig på att hjälpa de verkligt nödlidande på plats i deras respektive närområden och på så sätt hjälpa fler och mer behövande människor.
Kyrkan bör på intet sätt understödja utbredningen av främmande religioner som islam i Sverige. Att kyrkobyggnader omvandlas till moskéer skall inte få förekomma.
Kyrkan och omvärlden
Då främmande religioner breder ut sig allt mer i vårt land och då allt färre svenskar betraktar sig som kristna bör kyrkan försöka bli mer offensiv i sin inhemska mission. Kyrkan bör också överväga att inrätta ett nationellt hjälpcenter för konvertiter från islam och andra totalitära trosläror, som drabbas av förföljelse på grund av sin förändrade trosinriktning.
Även kyrkans internationella arbete bör ha som huvudinriktning att bistå kristna grupper som drabbas av förföljelse och våld på grund av sin tro.
På samma sätt som man konsekvent tar avstånd ifrån nationalsocialistiska och rasistiska idéströmmingar bör Kyrkan inte heller, under några omständigheter, legitimera antikristna och icke-demokratiska läror som anarkism och kommunism genom att ingå i gemensamma nätverk, manifestationer och organisationer tillsammans med dylika grupperingar.
Kyrkan bör också ompröva sitt hittills alltför ensidiga ställningstagande i Israel- Palestina konflikten. Som ett exempel på denna ensidighet ser vi bland annat kyrkans HOPP-kampanj, innehållande bland annat krav på bojkott av israeliska varor.
Kyrkans egendomsförvaltning och teologiska inriktning
För att undvika att kyrkan blir en politisk vindflöjel som utnyttjas av direkt antikristna samhällsgrupperingar vill Sverigedemokraterna betona vikten av att Svenska kyrkans ställningstaganden har en tydlig förankring i bibeln, bekännelseskrifterna och den kyrkliga traditionen.
Kyrkan bör i sin förmögenhetsförvaltning beakta vilka investeringar som är ekologiskt och etiskt hållbara och som bäst gagnar dess medlemmar och det svenska samhället.
Kyrkorummet bör i största möjliga utsträckning hållas öppet för allmänheten. Detta förutsätter dock också ett stort mått av respekt. Kyrkorummets helgd får inte kränkas.
Gamla kyrkobyggnader och den kyrkliga verksamheten i dessa bör i största möjliga utsträckning bevaras. Ofrivilliga sammanslagningar av församlingar bör så långt det är möjligt undvikas.
Kyrkan och omvärlden
Då främmande religioner breder ut sig allt mer i vårt land och då allt färre svenskar betraktar sig som kristna bör kyrkan försöka bli mer offensiv i sin inhemska mission. Kyrkan bör också överväga att inrätta ett nationellt hjälpcenter för konvertiter från islam och andra totalitära trosläror, som drabbas av förföljelse på grund av sin förändrade trosinriktning.
Även kyrkans internationella arbete bör ha som huvudinriktning att bistå kristna grupper som drabbas av förföljelse och våld på grund av sin tro.
På samma sätt som man konsekvent tar avstånd ifrån nationalsocialistiska och rasistiska idéströmmingar bör Kyrkan inte heller, under några omständigheter, legitimera antikristna och icke-demokratiska läror som anarkism och kommunism genom att ingå i gemensamma nätverk, manifestationer och organisationer tillsammans med dylika grupperingar.
Kyrkan bör också ompröva sitt hittills alltför ensidiga ställningstagande i Israel- Palestina konflikten. Som ett exempel på denna ensidighet ser vi bland annat kyrkans HOPP-kampanj, innehållande bland annat krav på bojkott av israeliska varor.
Kyrkans egendomsförvaltning och teologiska inriktning
För att undvika att kyrkan blir en politisk vindflöjel som utnyttjas av direkt antikristna samhällsgrupperingar vill Sverigedemokraterna betona vikten av att Svenska kyrkans ställningstaganden har en tydlig förankring i bibeln, bekännelseskrifterna och den kyrkliga traditionen.
Kyrkan bör i sin förmögenhetsförvaltning beakta vilka investeringar som är ekologiskt och etiskt hållbara och som bäst gagnar dess medlemmar och det svenska samhället.
Kyrkorummet bör i största möjliga utsträckning hållas öppet för allmänheten. Detta förutsätter dock också ett stort mått av respekt. Kyrkorummets helgd får inte kränkas.
Gamla kyrkobyggnader och den kyrkliga verksamheten i dessa bör i största möjliga utsträckning bevaras. Ofrivilliga sammanslagningar av församlingar bör så långt det är möjligt undvikas.
Kristen tro och svensk värdegrund
Axel W Karlsson, präst i Svenska kyrkan
Ingen enskild faktor har genom seklerna betytt så mycket för svenska folkets sammanhållning som kristendomen. Kristnandet och enandet av Sverige var två sidor av en och samma process. I landslagarna skrev man in: ”Kristus är först i vår lag”. Ur enandet och kristnandet framgick den svenska flaggan, med det gula korset på blå botten.
Rättsstat, demokrati och mänskliga rättigheter har utvecklats i den västerländska kulturkretsen, dominerad av kristet tänkesätt. ”Nu har Sverige blivit en man och alla har vi en Herre och en Gud” hette det vid Uppsala möte 1593. Under efterföljande sekel hörde det till svenska folkets självbild att folket levde i förbund med Gud.
I 1900-talets början framträdde ungkyrkorörelsen som ville förnya Sverige som en kristen kulturnation. Man ville försona klassmotsättningar. Vi är helt övertygade om att kristenheten i Sverige även i framtiden kan ha en nationellt samlande roll.
Särintressen utnyttjar kyrkan
Under de senaste decennierna har Svenska kyrkan förändrats på ett sådant sätt att allt fler människor, cirka en procent per år, tappat förtroendet och lämnat henne. En huvudorsak till detta torde vara att sär- och gruppintressen skaffat sig en plattform i kyrkan. Som exempel kan nämnas invandring, homosexualitet, feminism och klimatfrågor. Vi anser att Svenska kyrkan inte ska framstå som ett politiskt parti utan istället hitta tillbaka till sina rötter, det vill säga att vara landets främsta kultur- och traditionsbärare och att verka för sina gudagivna uppgifter såsom att fira gudstjänst, undervisa, bedriva diakoni och mission. Det är inte kyrkans sak att driva gruppegoistiska särintressen. Som folkkyrka ska hon bidra till en sammanhållande värdegemenskap i Sverige.
Svenska kyrkan ska fylla sin folkkyrkliga roll och främja en patriotism upplyst av evangelium. Ett samhälle kan inte bestå med motstridiga grundvärderingar. Landet ska hållas ihop. En enda svensk lag ska gälla. Ett västerländskt rättssamhälle ska upprätthållas.
Utopiska drömmar om multikulturalism får inte tränga undan svensk rätt, religion och kultur. Gamla svenska värden som hederlighet, ärlighet, plikttrogenhet och ar arbetsamhet ska sättas i förgrunden.
Enbart politik kan dock inte förnya kyrkans inre andliga liv; det kan bara kyrkans egna andliga krafter. Kristendom är framför allt frihetens religion och en frihetlig anda måste få inspirera det kyrkopolitiska arbetet. Politiken kan lägga en trygg yttre grund för kyrkan. Den kan skapa en lämplig ram för det kyrkliga arbetet.
Sverigedemokraterna förespråkar en inkluderande patriotism. De som vill dela vår religions- och kulturgemenskap ska vara välkomna att göra det. Kristen tro bejakar patriotism såsom den bejakar strävanden till förmån för det allmänna bästa.
En svensk, demokratisk, öppen folkkyrka
Axel W Karlsson, präst i Svenska kyrkan
Ingen enskild faktor har genom seklerna betytt så mycket för svenska folkets sammanhållning som kristendomen. Kristnandet och enandet av Sverige var två sidor av en och samma process. I landslagarna skrev man in: ”Kristus är först i vår lag”. Ur enandet och kristnandet framgick den svenska flaggan, med det gula korset på blå botten.
Rättsstat, demokrati och mänskliga rättigheter har utvecklats i den västerländska kulturkretsen, dominerad av kristet tänkesätt. ”Nu har Sverige blivit en man och alla har vi en Herre och en Gud” hette det vid Uppsala möte 1593. Under efterföljande sekel hörde det till svenska folkets självbild att folket levde i förbund med Gud.
I 1900-talets början framträdde ungkyrkorörelsen som ville förnya Sverige som en kristen kulturnation. Man ville försona klassmotsättningar. Vi är helt övertygade om att kristenheten i Sverige även i framtiden kan ha en nationellt samlande roll.
Särintressen utnyttjar kyrkan
Under de senaste decennierna har Svenska kyrkan förändrats på ett sådant sätt att allt fler människor, cirka en procent per år, tappat förtroendet och lämnat henne. En huvudorsak till detta torde vara att sär- och gruppintressen skaffat sig en plattform i kyrkan. Som exempel kan nämnas invandring, homosexualitet, feminism och klimatfrågor. Vi anser att Svenska kyrkan inte ska framstå som ett politiskt parti utan istället hitta tillbaka till sina rötter, det vill säga att vara landets främsta kultur- och traditionsbärare och att verka för sina gudagivna uppgifter såsom att fira gudstjänst, undervisa, bedriva diakoni och mission. Det är inte kyrkans sak att driva gruppegoistiska särintressen. Som folkkyrka ska hon bidra till en sammanhållande värdegemenskap i Sverige.
Svenska kyrkan ska fylla sin folkkyrkliga roll och främja en patriotism upplyst av evangelium. Ett samhälle kan inte bestå med motstridiga grundvärderingar. Landet ska hållas ihop. En enda svensk lag ska gälla. Ett västerländskt rättssamhälle ska upprätthållas.
Utopiska drömmar om multikulturalism får inte tränga undan svensk rätt, religion och kultur. Gamla svenska värden som hederlighet, ärlighet, plikttrogenhet och ar arbetsamhet ska sättas i förgrunden.
Enbart politik kan dock inte förnya kyrkans inre andliga liv; det kan bara kyrkans egna andliga krafter. Kristendom är framför allt frihetens religion och en frihetlig anda måste få inspirera det kyrkopolitiska arbetet. Politiken kan lägga en trygg yttre grund för kyrkan. Den kan skapa en lämplig ram för det kyrkliga arbetet.
Sverigedemokraterna förespråkar en inkluderande patriotism. De som vill dela vår religions- och kulturgemenskap ska vara välkomna att göra det. Kristen tro bejakar patriotism såsom den bejakar strävanden till förmån för det allmänna bästa.
En svensk, demokratisk, öppen folkkyrka
Det är vår övertygelse att Svenska kyrkan kan förnyas på ett sådant sätt att hon även i framtiden kan bidra kraftfullt till att assimilera dem som bor i Sverige in i den värdegrund och religion som har byggt och format Sverige. Vi vill att Svenska kyrkan även i fortsättningen ska vara en svensk, demokratisk, öppen folkkyrka.
Vi Sverigedemokrater behövs i Svenska kyrkan också för att hålla kyrkan öppen. Om Svenska kyrkan ska bestå som öppen folkkyrka och inte bli en smal, politiskt korrekt sekt, behövs vår röst. Vi garanterar verklig mångfald, inte minst genom att fungera som opposition och motvikt.
Odd S. Beverfjord